noll till sjuttio

...var oändligt lång avståndsmässigt! Men inte ett dugg jobbigt för det ska ni veta, inte ens efter en morgontenta! Trevligt sällskap och ett mindre himmelrike för oss greyhoundnördar som mål, jag skulle göra om det närsom! Träffade många fina långnosar, gamla, unga, vilda, lugna i ett virrvarr av personligheter. Några som lämnade avtryck var snygga myslufsen Order By Fax, skröppligt timida Heart Flyer, fostrande lilla Funny Doll som faktiskt var i storlek med Tira, uppmärksamhetsgalningen Backyard Baby och ja..såklart lilla Limozin...Den lilla blåa tiken ur senaste kullen. Hon fick hänga med syrran in i huset och umgås med oss under besöket och det där lilla vilda pussiga sammetsansiktet fick ju hjärtat att smälta både en och två gånger. Såklart inte tingad. Bah. Jag och nyfikna, vilda greyhounds alltså ;) Faller som en fura. Och kanske är jag konstig, men när jag nu direkt kan jämföra en vuxen hunds inträde i familjen, med känslan jag får inför en valp, så vet jag ju precis vad jag föredrar. De må vara tidskrävande, men för finns mig inget som slår hur en valp växer upp och in i familjen. Jag gillar att de är som små svampar och så otroligt formbara.
Min kamera strejkade under besöket inför allt vad bilder heter, så jag gick över till att filma istället haha. Det är ju en funktion som inte Ts kamera har och något som min då kan får ha som specialitet ;) Håll till godo!

 

Till kennel Heartlines och Yvonne (och även Jocke, även om han inte var hemma så vi fick träffa honom) återvänder jag gärna igen, fick en seriöst, proffsigt och vänligt intryck, för mig en perfekt kombo hos en uppfödare!

Avslutar med ett par bilder, den sista enkom till allra käraste Therese! (vi ses på onsdag!)