Damma av
Hallå hallå, är ni här? Bloggens hjärtstillestånd skyller jag helt på Facebook och deras snabba sätt att meddela sig med andra! Fyy! Där har allt fått motionerats och inte ett ögonkast har livet slängt hitåt :( Hur börjar man igen då? Efter ett hjärtstillestånd? Försiktigt? Med återblickar? Med ändrade vanor, absolut! Min egen kameras död borde varit en varningssignal att bloggen skulle tappa formen. Nu har jag ju trots allt fått låna Josefs kompaktare och det är bara lathet som står ivägen för friska tag. Har saknat att blogga tokiga inlägg!
SM i Västerås har nyss blåst över oss med inte så mycket blod, mycket svett och nästan tårar av ilska. Som vanligt var mina förväntningar helt skruvade och jag har precis lyckats slicka såren rena. Tur att minnet är kort, för jag ser redan fram emot nästa års SM i Borås ;) Torbjörn har sitt företag igång, en vinnare i sitt sponsrade lopp under SM och en sprillans ny kostym till bröllopet vi ska på nästa helg. Tillsammans tittar vi på husvagn, jag tittar på framtida parningar och körkort men pengarna hamnar kanske på skolböcker och kameraobjektiv i slutändan. Lusten finns för att fixa färdigt härhemma, får se hur det passas in i bilden. Idag blev jag yr över ett samtal och en bildbomb, tänk om...jag hoppas så!
Tira, åh älskade lillpirat. Vad ska man säga om henne? Just nu hungrig på annan mat än sin egen, mitt i valpvecka och snyggare än någonsin! Fick sakna ihjäl mig efter henne hela SM-veckan då hon blev bortskämd hemma hos mina föräldrar. (Tack igen!) När hon inte demolerar bilburar (vi ska bygga en ny, anpassad..hehrrm) så verkar det iaf som hennes knä håller för simning, cykling och ända upp till oanade kanonkulerusningar som vi med fruktan försökt avvärja (HUUH!). Gräsmattor kan tydligen inte bli för små för tokrus!? Vi fegar iaf långsamt igång pulsen på henne samtidigt som träningsvovven Peanut löper. Erika planerar para Peanut men hon vet precis vad jag tycker om det. Lite ångest över det hela, men det är inte mitt slutgiltiga beslut att ta. Nå.
7 pass kvar på jobbet för denna sommar. Är sedan helt övertygad att det finns mer sommar kvar att bjuda bloggen på!
Tira a la Notredame, någonstans i Motalatrakten, på utflykt med husse.
SM i Västerås har nyss blåst över oss med inte så mycket blod, mycket svett och nästan tårar av ilska. Som vanligt var mina förväntningar helt skruvade och jag har precis lyckats slicka såren rena. Tur att minnet är kort, för jag ser redan fram emot nästa års SM i Borås ;) Torbjörn har sitt företag igång, en vinnare i sitt sponsrade lopp under SM och en sprillans ny kostym till bröllopet vi ska på nästa helg. Tillsammans tittar vi på husvagn, jag tittar på framtida parningar och körkort men pengarna hamnar kanske på skolböcker och kameraobjektiv i slutändan. Lusten finns för att fixa färdigt härhemma, får se hur det passas in i bilden. Idag blev jag yr över ett samtal och en bildbomb, tänk om...jag hoppas så!
Tira, åh älskade lillpirat. Vad ska man säga om henne? Just nu hungrig på annan mat än sin egen, mitt i valpvecka och snyggare än någonsin! Fick sakna ihjäl mig efter henne hela SM-veckan då hon blev bortskämd hemma hos mina föräldrar. (Tack igen!) När hon inte demolerar bilburar (vi ska bygga en ny, anpassad..hehrrm) så verkar det iaf som hennes knä håller för simning, cykling och ända upp till oanade kanonkulerusningar som vi med fruktan försökt avvärja (HUUH!). Gräsmattor kan tydligen inte bli för små för tokrus!? Vi fegar iaf långsamt igång pulsen på henne samtidigt som träningsvovven Peanut löper. Erika planerar para Peanut men hon vet precis vad jag tycker om det. Lite ångest över det hela, men det är inte mitt slutgiltiga beslut att ta. Nå.
7 pass kvar på jobbet för denna sommar. Är sedan helt övertygad att det finns mer sommar kvar att bjuda bloggen på!
Tira a la Notredame, någonstans i Motalatrakten, på utflykt med husse.
