noll till sjuttio

Jag tror jag har funnit en ny kärlek i treadmill! WOW! Trodde inte det skulle vara en så kraftfull upplevelse, ett löpband och lite vatten liksom. Men det är lite som att njuta av en greyhound i full speed, med all den största kraften -fast att man i det här läget vet att det också är absolut skonsamt för dem. Svårt att förklara, men som de tar i och sträcker ut när de går där på bandet. Kroppen i jobb mot absolut harmoni. 10 minuter körde vi denna första gång och på tisdag ska vi köra igen. Om jag tyckte det var värt pengarna innan, så är det inget vad jag känner nu. Kommer inte vilja vara utan treadmill sedan när vi är vid ytan, för känslan efteråt måste mätas på guldvåg :) Idag har jag gett Tira något bra, det är jag säker på.

 Behagligt trött i soffan, sådär nöjda som de bara kan vara efter att ha fått använda kroppen.

-
-

Nu väntar Tira och jag på skjuts ner till 23-tåget hem till Arboga. 23.02-tåget Västerås-Arboga, alltid fyllt med pirr och kärlek. När Torbjörn och jag började träffas så var det det tåget jag alltid sistaminuten-skyndade mig till och åkte med, om så bara för en natt, efter att ha jobbat till 22 vid köttpackarbandet på HFG..jag betalade säkert bara för hälften av gångerna och kände mig alltid fri som en fågel. Ljuvligt! Känslan är precis densamma nu ikväll och jag uppskattar 23-avgången lika mycket då som nu. Allt för att komma hem <3

Det visade sig ju att lillasyster hade en passande kortläsare här hemma, hurra! Ett två tre så kan bloggen ske! Igår åkte jag med syster för att bocka av andra förnödenheter för vistelsen, trosor check, hundmat check, en massa fynd på second hand...ja mindre nödvändigt men likväl check på det. Smink gör mig detsamma och skolböckerna puttas längst bak i ångestminnet. Läget löst!
Hundmaten vi köpte var en liten säck av Taste of The Wild som Djurmagazinet hade bra pris på. Bra innehåll och bitarna kändes små genom säcken så det var bara att hålla andan och se om det skulle duga åt fröken. Tira har ju fått så extremt dålig aptit på foder på senaste tiden. Vi har kört Sporstmans Pride fram tills helt nyligen, men när sista säcken tog slut och hon knappt ätit något av den och vi säkert kastat bort hälften i ouppätna givor, så valde vi att testa och byta till Standardt. Bra storlek på bitarna, och hon var otroligt bra i magen på det och satte muskler och åt framförallt. Men nu äter hon inte av det heller verkar det som..och absolut inte på bortaplan. Av en slump så blev det ju en ny sort här och hon åt  efter stor möda igårkväll, men inget idag. SUCK! Hundar som inte äter ger mig verkligen gråa hår och är, för mig, nästan värre än hundar som gör utfall eller drar i kopplet..Maktlöshet deluxe.
Nåja, nog om det :)
Nu kommer strax lilla Love hit och jag tror jag får slåss med mamma om att vara barnvakt :D 2 månader är min brors knodd och sån himla himla go liten farbror <3
Imorrnkväll blir det så äntligen ut på dem sju haven för piraten, och i väntan på det leks det med nya favoriten Blade (uttalas blaa'de), en PridePyton som jag adopterade igår på något secondhandhak ;)

<3

En kort rapport härifrån Västerås innan jag joinar Tira i lägret en våning ner :) Idag kl 9 var vi ju äntligen hos Stefan Rosén på ReDog för att får Tira rörelsebesiktigad och jag måste berätta vad domen löd och vad som händer nu! Efter att ha känt igenom Tira med proffsiga händer, tittat på hennes gångarter och mätt belstningsprocent på respektive ben så står det nu klart att Tira har väldigt ont i bröstryggen (kring kota T12-13) samt är förkortad och öm i bensträckarmusklerna, i dessa båda områden går hon med en konstant anspänning som det är nu och är helt enkelt överansträngd :( Grunden är knäskadan, men problemen är bara muskulära nu som han kunde se och synliga i att hon förflyttar vikten fram och krummar med ryggen. 
Nu får inga välmenande terrängpromenader ske utan vi är ordinerade endast 15-minuters promenader om dagarna. Ingen stretching, ingen massage, gärna BoT och Novafon. Och så ska vi komma och treadmilla 2 ggr i veckan tills smärtbilden minskar. Då minskas besöken ner till 1 gång i veckan, och hemläxor, stretching och träningsmoment kommer sedan läggas till.



Ni kan inte ana hur skönt det är att ha fått ett körschema att följa, att inte behöva spekulera och experimentera själv. Är bara så glad att jag faktiskt tog hennes "lätta trippande bakparti" på allvar och kollade upp det.. Vattenträning är såklart dyrt, men det är värt alla pengar i världen just nu!
Här i Västerås saknar jag smink, tillräckligt med hundmat, kortläsare, skolböcker och Torbjörn, men har vår första vattenträningstid här i stan på torsdag och dagligt sällskap fram tills dess. Klurig ekvation att lösa men jag tror jag anar hur det blir :)
Just nu vill jag bara slappna av och röra mig så lite som möjligt, och det är ju rätt perfekt med tanke på ordinationen ;)