noll till sjuttio

Efter lite välförtjänt vila från banan så var det idag dags för träning igen! Hade smsat med min kära mor under dagen och frågat om banan blivit vattnad nog och ja, det var den tydligen ;) Ösregn i Västerås hela dagen, inte en droppe i Arboga. På plats vid banan fanns idag tusen salukis, många whippar och Tira ensam greyhound sånär som på en annan tösabit. Så blev det vår tur. Tira i medelburen..öppet bak, matte på huk..Tira i attack framåt gallret, tillbaka eftersom det var stängt, framåt igen, tillbaka nästan bak ner i mattes knä(!) och IVÄG! I förbifartenstarten "kängruade" hon mitt ena lår så att tajtsen mina slets sönder och huden gav vika! :D Haha, ler fortfarande bara jag tänker på det, jag liksom sprang över banan för att ta emot Tira efter loppet och märkte först då att jag hade värsta trashade benet där halvt under tunikan! :D Nå, ingen fara på taket.
Tira sprang och sprang och sprang och gjorde tiden 33.64, 11 hundradelar bättre än banrekordet på 510m! ...För whippet ;) Åh, älskade hund. Kan man annat än le och vara nöjd åt hennes glada vinnarframfart, tider skiter ju hon fullständigt i, hon fångade ju bestämt haren även denna gång! :D (och hon lyckas alltid bita sig fast i den så man får pocka och peta i all evighet innan man får loss den, gah, jag trodde munkorgar skulle motverka det haha). Hon återhämtade sig bra och är inte alls bortdomnad här hemma nu så vi testar nog medel även nästa gång det blir träning :) Och ja, fr.o.m. nu tänker vi nog köra med helstängd box.. ;) Mina favorit-tajts..
Passade på och köpte ett VHS-märke som jag ska sy fast på en täckväst och nu ligger mina vita tygskor för tvätt i handfatet efter att ha sprungit över maskrosorna i mitten på banan! En härlig kväll!